Aiolos nr 60–61: Dionysos

Cover_Aiolos_60-61_ALTERNATIV_manipulerad_text.indd

Vissa gudar är intressantare än andra. Och få har haft en sådan fascinationskraft i den moderna västvärlden som Zeus flerfaldigt födde son, den ständigt anländande Dionysos. Detta nummer av Aiolos är vigt åt honom.

Kika på innehållsförteckningen:

omslag_inneha%cc%8all

 

Dionysosnumret inleds av den kanadensiska författaren och antikforskaren Anne Carsons inledningsdikt till en ny engelsk översättning av Euripides tragedi Backanterna, ett av tidernas mest inflytelserika dionysiska dokument och en text som spelar en central roll i det här numret. Niklas Haga ger oss därpå en kort introduktion till fenomenet Dionysos från antiken och framåt. Som framgår där kan en kulturtidskrift som ägnar ett helt nummer åt den grekiske vinguden inte komma runt den tyske tänkare som varit Dionysos enskilt viktigaste allierade under det gångna seklet. Aiolos publicerar följaktligen Friedrich Nietzsches postumt utgivna text Den dionysiska världsåskådningen på svenska för första gången, följd av en kommentar av Niklas Haga.

Nietzsche har som bekant utövat ett stort inflytande på konst, litteratur och humaniora, och även inom sin egen disciplin, antikforskningen, har han satt djupa spår. Den framstående grecisten Jean-Pierre Vernant ägnade mot slutet av sin bana mycket intresse åt Dionysos och maskspelet; här återfinns hans essä om Euripides Backanterna, där han bland annat gör upp med vissa tendenser vad gäller synen på Dionysos, vilka slog rot på 1900-talet under inflytande från Nietzsche.

På 1960-talet gjordes ett sensationellt gravfynd vid byn Derveni i norra Grekland: de förkolnade resterna av en bokrulle från 300-talet f.Kr. Den visade sig innehålla en lång kommentar till en hymn tillskriven Orfeus, den mytiske sångaren som är intimt förknippad med Dionysos. Dimitrios Iordanoglou har översatt och kommenterat ett stycke ur texten, vilken först på senare år getts ut i vetenskapliga utgåvor. Orfeus och hans hymner återkommer också i nästa text. Religionshistorikern och sanskritisten Kasten Rönnow hör inte till de mer kända namnen inom svensk humaniora. En faktor som starkt bidragit till detta är att han dog alldeles för ung, år 1943. Rönnow var intresserad av parallellerna i religiösa mönster mellan det antika Indien och Grekland; på båda håll verkar det ha skett en övergång från offerpraktiker till filosofi och visdomsläror. Tillsammans med en kommentar av Peter Jackson Rova publicerar vi här på nytt Rönnows sista artikel i detta ämne: »Zagreus och Dionysos «, en text som är riktad till hans eget fack, men som visar sig vara full av dionysiska uppslag om man ger den en chans.

Dionysiska uppslag är det även gott om i Anders Lindströms essä, som med fokus på Euripides Backanterna och med inspiration från bland andra René Girard undersöker den filosofiskt-tragiska spänning som utmärker den attiska tragedin och som urladdas och neutraliseras hos Platon.

Fortsatt tragisk spänning erbjuds i den tragiska trilogi, med tillhörande satyrspel, som Aischylos en gång skrev på temat Dionysos. Vi känner den som Lykurgin. Den här trilogin hade stort inflytande på senare attiskt drama, inte minst på Euripides Backanterna. Här finns nu det mesta av det som är kvar av den att läsa i svensk översättning, följd av en kommentar av Niklas Haga. Euripides gäller för att vara »den siste tragöden«, och han ska ha haft ett intimt samröre med Sokrates, en uppgift som inte minst Nietzsche tog fasta på i sin bok Tragedins födelse. Och precis som Dionysos var Sokrates en gestalt som följde denne tänkare livet ut.

Den franske filologen och filosofihistorikern Pierre Hadot skriver i en här översatt essä om Sokratesgestalten hos Nietzsche och Kierkegaard – ett tema som, visar det sig, mynnar ut i Dionysos. Och där hos Hadot lämnar vi också vinguden bakom oss, i alla fall explicit. Nästa text är signerad Timothy Morton, brittisk-amerikansk filosof och litteraturvetare som framför allt gjort sig känd som energisk förespråkare för en »ekologi utan natur«. Här läser han Sofokles tragedi Kung Oidipus som ett konstverk om människan i den agrara tidsåldern, den tidsålder som slutligen mynnat ut i antropocen och vår alarmerande samtid.

Sist ut är en annan samtida filosof och litteraturvetare baserad i USA, Eugene Thacker, som ger oss en lektion i kosmisk pessimism. Erik van Ooijen inskärper lektionen med exempel från Ulf Danielsson och Tove Jansson.

Bildkonsten i numret utgörs av ett urval från två samtida konstnärer. Först två serier av Ylva Carlgrens skulptrala akvareller, vilka ställer verkens materialitet och konstnärens tekniska praktik i fokus. Den första serien, In Light of Absence (2017), sveper genom den inledande delen av numret i en gest med tilltagande ljus. Den andra, 300 Layers (2018), är samlad i en sektion som visar hur Carlgren tänjer på akvarellens fysiska gränser genom att anlägga färgen i lager på lager i en process som får ljuset att övergå i mörker, och mörkret i ljus. I den avslutande delen av numret återger vi en svit av verk av Sylvia Naimark från What Remains (2015–2017). I sitt konstnärskap undersöker Naimark förlustens väsen, och söker sig mot en förståelse av världen via den fysiska dimension som framträder i skärningspunkten mellan färgens materialitet och den mänskliga gesten. Numret erbjuder även fotografier av dionysiska element från Medelhavsmuseet i Stockholm. Däribland (på konvolutet) en målning av Hilding Linnqvist, en förstudie till mosaiken Ariadnes tråd från 1980.

 

Aiolos nr 59: Hålet

Cover_Aiolos_59_HÅLET_VARIANT.indd

Det nya numret av Aiolos finns nu i handeln!

Vi kommer att ha en release för numret vad det lider (förmodligen i kombination med boksläpp på Bokförlaget Faethon). Kika på innehållsförteckningen nedan. Det blev ett spännande nummer som diskuterar olika former av Hål – kosmogoniska och kosmiska, filosofiska och etiska. Numret presenterar två bildkonstnärer – den ungerska fotografen Csilla Szabo som med sin minutiösa fotokonst öppnar fördolda världar – och den norska konstnären Idun Balterzen som genom sitt arbete med varierade material och tekniker, och genom sina suggestiva ofta frånvända gestalter, frammanar ett samtidigt kusligt och rofyllt varande…

Aiolos_59_Hålet_PRINTFILE_2018-02-01.indd

 

 

 

Release för Kung Oidipus, Aiolos nr 57–58!

Torsdagen 28/9, 19–22!

Mellan 19–22 håller vi Natthov i källaren på Bröderna Olsson på Folkungagatan – varmt välkomna! Flera spännande saker händer, inte minst en läsdramatisering av ett utdrag ur Sofokles Kung Oidipus som genomförs av skådespelarna Ana Gil och Olle Jernberg, i samarbete med musikerna Love Meyerson och Charlie Malmberg. Därutöver tillkommer ytterligare uppläsningar, föredrag kring numrets innehåll, osv..

Evenemanget är ett samarbete mellan Aiolos och Bokförlaget Faethon, och vi firar både releasen för dubbelnumret Aiolos nr 57–58, »Kung Oidipus« – och en serie boktitlar som utkommer nu på Faethon, däribland två titlar av Blanchot.

flyer_oidipus_liten

Cover_Aiolos_57_2017.indd

Nr. 57–58

 

Nu har vi release för vårt nästa omfattande dubbelnummer vars tema markerar Jan Stolpes och Lars-Håkan Svenssons nyöversättning av Sofokles tragedi.
Som synes på innehållsförteckningen nedan erbjuder numret ett urval av nyskrivet och översatt material. Bildkonsten i numret består av ett urval fotografier av Enar Merkel Rydberg som under ett halvt sekel verkade som Kungliga Operans fotograf. Rydberg var en pionjär inom det svenska sceniska fotografiet och hans bilder vittnar om framträdandet av en ny fotografisk estetik.

Nämnas kan att temat Kung Oidipus uppstod spontant när Aiolos redaktion fick nys om Stolpes och Svenssons arbete, och detta nummer på 228 sidor sköts in som en kil i den planerade utgivningen. Det blir därför en extra tyngd i höstens utgivning, med detta dubbelnummer samt ett till kommande enkelnummer som kommer i november.

 

Aiolos_57-58_PRINTFILE_2017-08-23.indd

 

 

Tidigare nummer

Svart ekologi

Nr. 56

 

releaseblankare_aiolos-56

Aiolos_56_Svart_ekologi_SLUTVERSION_2017-03-20.indd

 

 

 

Spår II

Nr. 55

hemsidebild_aiolos_55        gisle

Dubbelrelease och Natthov 15/12, 19–22, i källaren på Bröderna Olssons Garlic & Shots

Varmt välkomna till natthov med tidskriften Aiolos och Bokförlaget Faethon! Vi firar releasen av vårt senaste nummer av Aiolos som fortsätter vår breda undersökning av Spårets tematik –– och av Bokförlaget Faethons utgåva av den isländska sagan Gísli Súrssons saga i Mats Malms översättning med förord av Malm och efterord av Frederik Wallenstein. (På omslaget ovan till Gísli syns en reproduktion av Klara Kristlovas skulptur »Black and white sisters«.)

Under kvällen kommer numret att presenteras, med högläsning och diskussion. Konstnären Carla Garlaschi (vars verk återges på tidskriftens konvolut under 2016/17) kommer att visa upp originalverket för detta nummers baksida, Gelatin Coagulator (Olja på linne, 34 x 28), och berätta om dess tillkomst. Håkan Trygger läser den ungerske författaren Laszlo Krasznahorkais väldiga och vindlande mening ”Vinddriven stilla” (från Aiolosnumret) till improviserad musik av Charlie Malmberg. Ett samtal hålls om Gísli Surssons saga med Frederik Wallenstein.

Både numret om boken säljs till releasepris. För de som önskar erbjuds Aiolos i kombination med en matchande drink!

Kom och mingla med numrets skribenter och håll ett natthov tillsammans med oss. Termen natthov anspelar på de nattliga hov som hölls i Paris och som bland annat frekventerades av Rousseau och hölls av Duchesse du Maine. Tidskriften Aiolos har ett löpande samarbete med Bröderna Olsson och firar våra releaser i deras källare.

Väl mött!

 

Aiolos blev nominerad till årets svenska kulturtidskrift 2016!

Aiolos har blivit nominerad till årets svenska kulturtidskrift 2016 av FSK (Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter)! FSK:s jury kommer att meddela vilken tidskrift vinner priset vid en ceremoni vid Kulturtidskriftsmontern B02:41 på bokmässan i Göteborg, 15:00 fredagen den 23:e september! För mer info: http://www.fsk.net/nomineringarna-till-arets-svenska-kulturtidskrift-2016/

Spår I

Nr. 54

Omslagsbild_spår_1

Vi introducerar i detta nummer en bred tematisk undersökning av Spåret genom ett urval av essäer och betraktelser som från olika synvinklar grupperar sig kring tematiken. Numret inleds av Jan Arnald som följer spåren av sitt fiktiva författarjag Arne Dahl, genom såväl teoretiska som litterära källor, och vidare i relation till den svenska kriminallitteraturen.

Därefter följer en artikel om Umberto Eco som semiotiker av Christer Johansson. Genom att visa fram transformativa spår som löper genom Ecos vetenskapliga författarskap ger Johansson prov på Ecos breda teoretiska blick – en »vetenskaplig synkretism och självkritik som hela tiden står i sanningssökandets tjänst«. Som Johansson framhåller är Eco marginaliserad som teoretiker i den svenska receptionen, och vi kommer därför i kommande nummer av Aiolos att göra ytterligare nedslag i hans författarskap.

En inblick i den moderna urbana världen och dess estetiska spår erbjuder vi genom Lisa Marie Järlborns översättning av Michel de Certeaus kapitel »Vandringar i staden«. I en kommentar till de Certeaus framhåller Lydia Wistisen att stadens spår framträder i ett växelspel mellan skyskrapans höga panoramautsikt och gatans låga folkmasseperspektiv: »Varje steg, varje gest, varje handling som individen utför lämnar spår i den väv som staden utgör«.

Anna Williams undersöker människans förhållande till givna spår, till litteraturhistoriens stora traderade berättelser: de manliga hjältemyterna om resor, offer/ återuppståndelse och sanningssökande. Men istället för att följa heroernas synliga spår söker Williams de undanskymda efterlämningarna av andra berättelser, kvinnliga narrativ som i de manliga hjältarnas skugga istället förknippas med »födande, fostrande och förlust«.

Numret växlar från fördolda spår till det starkt synliga, från det dunkla till det genomskinliga, från skuggan till glaset, som i Sven-Olov Wallensteins översättning av och kommentar till Paul Scheerbarts visionära manifest Glasarkitektur. Urvalet av Scheerbarts 111 numrerade prosaskisser (som publicerades 1914) öppnar ett utopiskt fönster mot en kommande värld utifrån glasets mystik och armod, mot en framtid som Scheerbart menar att glasarkitekturen kommer förvandla. Men Scheerbarts utgångspunkt är inte bara den moderna tekniken och arkitekturen: glasets »sällsamma inflytande« på människan spårar han även tillbaka till Babyloniens och Assyriens forntida tempel. För det är genom att »hänga fast vid det gamla« som Scheerbart skriver att vi ska »sträva mot det nya«.

Denna rörelse, via det gamla mot det nya, undersöker också Anders Lindström i en artikel om Vilhelm Ekelunds antika källor. Lindström diskuterar hur den transformation Ekelund genomgår 1906–08, som leder till det brott som tudelar hans författarskap, via en nietzscheansk förmedling kan spåras till ett diktande tänkande i tidig grekisk litteratur och filosofi. Spåret av det gamla skrivs in hos Ekelund och har betydande konsekvenser, i form av en subversiv kraft, inte bara för Ekelunds senare författarskap utan även för en framväxande svenskspråkig modernism. Språkliga och litterära spår ställer vidare Lisa Schmidt i fokus i sin artikel om interpunktionspoesi. Schmidt visar hur interpunktionstecknen relokaliseras och utnyttjas för att skapa ny mening, i syfte att artikulera det lingvistiskt oartikulerbara.

Numrets öppna del ägnas åt Rousseaus Dialoger. Jan Stolpe introducerar ett urval från David Sprenglers översättning, som under hösten 2016 utkommer i redaktion av Stolpe på Natur & Kultur. Stolpe har även till den öppna delen översatt Michel Foucaults inledning till 1962 års utgåva av dialogerna.

Konsten i numret utgörs huvudsakligen av en presentation av ett urval reproduktioner av verk av Agnes Monus, fotograferade av Jenny Sigeman. Monus verk introduceras utifrån spårets tematik av Daniel Pedersen. Alla bilder i numret med enbart angiven titel är fotografier av Monus verk. Två bilder av graffitikonstnären Dwane återfinns i anslutning till översättningen av de Certeau.

Med detta nummer inleder Aiolos ett samarbete med konstnären Carla Garlaschi. Ett urval av Garlaschis verk kommer i kommande nummer att reproduceras på tidskriftens baksida, varav det första är La Amputación de la Lengua (2009).

 

Innehållsförteckning:
Inledning
Jan Arnald: I mina egna spår
Christer Johansson: Umberto Eco och de lögnaktiga tecknen
Anders Lindström: Vilhelm Ekelunds tragiska källor
Anna Williams: Modersspåren
Daniel Pedersen: Spåret verb (om Agnes Monus konst)
Sven-Olov Wallenstein: Scheerbart och glaset
Paul Scheerbart: Glasarkitektur
Lydia Wisisten: En labyrint av ekon
Michel de Certeau: Vandringar i staden
Lisa Schmidt: Spår av språk som språk
Jan Stolpe: Rousseaus Dialoger
Jean-Jaques Rousseau: ur: Rousseau domare över Jean- Jaques. Dialoger
Michel Foucault: Inledning till Rousseaus Dialoger
Bildförteckning

 

 

 

Auschwitz och kulturen

Nr. 52–53

omslag_52-53

 

Vårt nya dubbelnummer har temat ”Auschwitz och kulturen” och är ett mycket omfattande nummer med nyskrivna bidrag av bland andra Göran Rosenberg, Lars Norén, Jesper Svenbro, Anders Olsson och Helga Krook. Vidare innehåller numret nyöversättningar av två kortare böcker som tidigare inte förlagt på svenska: Näver av den franske filosofen Georges Didi-Huberman och Gudsbegreppet efter Auschwitz av den tyske filosofen Hans Jonas. Numret erbjuder dessutom ett tiotal nyskrivna essäer av svenska, engelska och tyska forskare, kritiker och författare. Samt ett enormt rörande bildmaterial som aldrig tidigare publicerats: en fotografisk dokumentation av den judiska befolkningens liv i en ungersk by innan nazisterna ockuperade landet.

Detta är ett nummer att läsa och läsa om, att återvända till under lång tid. På 348 sidor försöker vi, drygt 70 år efter andra världskrigets slut, att undersöka hur symbolen för den yttersta ondskan Auschwitz har påverkar litteratur, konst, teologi och tänkande. Som den franske filosofen George Bataille framhåller: om människans hela historia ska berättas bör Auschwitz som kultur ställas bredvid pyramiderna och Parthenon. Syftet med denna provocerande tanke är givetvis inte att söka likställa dessa ruiner över människans historia, utan att insistera på att historien lika mycket utgörs av människans triumfer som hennes absoluta förnedring.

I numrets öppna del fortsätter vi vår dialog mellan den äldre och den nyare litteraturen. Först ett kapitel ur Anne Carsons Det oförlorades ekonomi, som berör gravskrifter och Paul Celan. Därefter en nyöversättning av några fragment av Simonides av Lars-Håkan Svensson, en essä av Anders Olsson om Paul Celan, samt ett urval ur en kommande diktsamling av Jesper Svenbro.

Med detta nummer avslutar Aiolos sitt samarbete med konstnären Eva-Leena Skarin vars verk har visats på Aiolos baksidor nr 48–53. Numret innehåller en presentation av Skarins verk och arbete.

 

Sugen på att läsa mer Aiolos? I vårt lager har vi i princip alla nummer som har publicerats under tidskriftens drygt 20-åriga historia. Kontakta oss för mer information och för att beställa nummer.

Dessa nummer gavs ut under 2015:

 

Petrarcas brev

Nr. 50–51

Aiolos Nr. 50–51 Petrarcas brev

 

Detta dubbelnummer handlar om renässanspoeten och humanisten Francesco Petrarcas latinska brev. Petrarca är kanske mest känd för sin italienska lyrik som var enormt inflytelserik och utgjorde ett stilideal under flera hundra år. Men Petrarca skrev även mycket annat, inte minst hundratals brev som han samlade i omfångsrika brevsamlingar. I breven avhandlas alla möjliga ämnen: filosofi, poetik, historia, tid, teorier om imitation, läsande och skrivande, politik, moral. Petrarca har ofta kallats ”den första moderna människan” och brukar användas som en portalgestalt för renässansen. Hans tankar och teorier har varit, och är fortfarande, inflytelserika och viktiga inom många ämnen, estetik, historiska vetenskaper, litteratur, mm.

I vårt specialnummer av Aiolos erbjuder vi nyöversättningar av en serie av Petrarcas latinska brev, somliga för första gången översatta till svenska, andra som tidigare endast existerat i äldre översättningar (den senaste Vilhelm Ekelunds Ur Francesco Petrarcas brev från 1915). Dessutom har vi samlat och översatt en rad viktiga essäer om Petrarca från ledande Petrarcaforskare, och har därutöver flera nyskrivna essäer. Numret fungerar som en mötesplats för svensk, nordisk och internationell Petrarcaforskning och släpptes 25 september på ett symposium på Vitterhetsakademien då alla skribenter i numret medverkade. Redaktörer för numret är Unn Falkeid och Håkan Trygger. Falkeid är även redaktör för den nya Cambridge Companion to Petrarch som kommer att utkomma under oktober.

Numrets öppna del består av en essä om Shakespeares En midsommarnattsdröm, som inleder en rad av bidrag i den öppna delen, som kommer att löpa vidare under nästa års utgivning av Aiolos, ägnade åt den franske teoretikern René Girard.

Konsten i numret utgörs av en fotografisk dokumentation av Katrine Køster Holsts konst som går i nära dialog med jordens naturliga material och som undersöker förhållandet mellan natur och konst, mellan materia och artefakt. I Holsts konstnärliga praktik sammansmälter process, tanke och verk.

 

 

Metamorfoser II

Nr. 49

Metamorfoser II

 

Aiolos nummer 49 behandlar liksom nummer 48 metamorfoser. I plural. Dels genom texter som i sig själva är metamorfoser, som i sin gestaltning uttrycker det som de vill förmedla, men även texter som undersöker formens förvandlingar, eller formens uppståndelse genom metamorfos.

Därtill granskar numret även den fysiska metamorfosens fenomen. Naturens förvandlingar, molnens dans och växternas livscykelmetamorfoser, eller som dröm i den materiella metamorfosen. Vidare som en vansinnets förvandling genom experiment med sinnesförändrande droger eller via ett magiskt nöjesfälts barocka förvandlingar. Numret innehåller också en längre artikel om de isländska bärsärkarnas och rovdjurskrigarnas mytiska-fysiska förvandlingar.

Numrets öppna del ägnas åt den kanadensiska poeten och filologen Anne Carson. Var poetens dechiffrering av omvärlden övergår i akademikerns tolkning av tecken är osäkert. Hur ser övergången ut mellan de döda språkens litteratur och vår egen samtid? Var går gränsen mellan litteratur och värld? Hur förvandlas de i varandra?

 

 

Metamorfoser I

Nr. 48

Cover

 

Nummer 48 som inleder det tjugonde året i Aiolos historia är den nya redaktionens första nummer. Eftersom vår intention är att både fortsätta den förra redaktionens goda arbete och vidareutveckla tidskriften framstod metamorfosen som ett naturligt första tema. För att erbjuda en rik utblick över förvandlingarnas mångfacetterade historia låter vi metamorfosen röra sig genom såväl vårt första som vårt andra nummer. Föreliggande nummer tar avstamp i den äldre litteraturen med flera nyöversättningar samt en serie essäer som belyser metamorfosen ur olika infallsvinklar.

Numret innehåller flera spännande nyöversättningar, bland annat av Euripides tragedifragment Faethon, ett urval ur Nonnos Dionysiaka och Ovidius Metamorfoser. Dessutom två dikter av Francesco Petrarca och en av Luis De Góngora.

Bildkonsten i numret utgörs av reproduktioner av konstnären Anastasia Ax verk, som framträder som genererad genom ofta våldsamma förvandlingar. Numret innehåller även ett längre konstnärssamtal med Ax.

Vid sidan av temadelen kommer Aiolos framöver att ha en öppen del för högkvalitativa essäer oavsett genre, viktiga översättningar och introduktioner av tänkare. I detta nummer utgörs den öppna delen av en översättning och presentation av den tyske filosofen Eugen Fink.